This crazy thing called "MOM"

Plötsligt blev det så överväldigande att vara mamma. Allting vändes upp och ner och jag ville allra helst spola tillbaka tiden. Jag kände allt och sen inget. Tappade kontrollen helt. För vem är jag egentligen? Vad är det jag sysslar med?

För fyra år sen var jag Janica. En glad, positiv, spontan och full med energi. Jag hördes och syntes mest. Jag var totalt galen, på gott och ont. Jag dansade sent på kvällarna, slösade pengar på massa onödigheter, skrattade hela tiden åt allting och alla missöden tog jag med en nypa salt. Life goes on helt enkelt.

 

Idag är jag fortfarande samma människa. Fast ändå inte. Jag är fortfarande glad och positiv fast det mest är tröttheten och uppgivenheten som syns utåt. Jag är full med energi men det är ingen som ser det för numera lägger jag den energin på mina barn. Jag syns och hörs men mest med mina barn hängandes i mig och med en röst som klingar av rädsla och kärlek. Jag är fortfarande galen och kanske till och med galnare än tidigare. Jag slösar fortfarande massa pengar men bara på nödvändigheter som t.ex mat och varma kläder. Jag skrattar massor men inte alls lika ofta som tidigare. För idag måste jag även gråta. Gråta av lycka över det jag skapat. Gråta av förtvivlan då det känns som att jag inte räcker till som mamma. Ibland måste jag känna oro. Oro över hur mina barn känner i framtiden pga mina handlingar. Gör jag rätt eller fel? Det går inte längre att blunda för alla missöden och livet går inte alltid att ta med en nypa salt. Idag är jag inte bara jag. Jag är en mamma och en förebild till två små människor. Jag ligger i beredskap 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan.

 Foto: Alice Snellman

Men just idag, i skrivande stund, så har jag helt tappat bort mig och vet inte alls vem jag är. Jag är inte Janica och jag är inte mamma. Jag bara är. Och vet ni va? Det är helt okej. Det är helt okej att man bara är och inte alltid riktigt vet. Det är en stor grej att bli mamma. Hur förberedd du än är så kommer din värld att vändas upp och ner. Du kommer att känna känslor du aldrig känt förut. Du kommer att säga och göra saker du aldrig tänkt att ens existerar. Du kommer att se allting på ett helt annat sätt. Du kommer att lära känna en helt annan version av dig själv. Och det kommer ta sin tid innan du vänjer dig vid det. Men kom alltid ihåg, det är helt okej att det inte alltid känns helt okej!