Jag känner att jag måste fortsätta på detta inlägg som jag skrev igår.
Jag fick en par kommentarer angående det, vilket fick mig att tänka om.
"Men nu har vi ju alla olika kärleksspråk,
så för de som har gåvor som sitt språk så e de ju just de
som e kärlek för dem :)"
Jaa, men visst är det så. Vi är ju olika och tänker olika kring olika saker. Och tur är ju det. Men jag har bara svårt att förstå hur man kan känna sån kärlek för materiella ting? Det känns helt enkelt så ytligt för mig.
"Hon är en sån som uttrycker sig genom presenter.
Om hon ger en fin paketerad present så är det hennes sätt att
visa sin kärlek."
Då jag får det lagt sådär så kanske jag på ett sätt kan förstå. För så är det ju med allt. Vi uttrycker våran kärlek på olika sätt. Vissa kramas och pussas medan andra säger saker som "Kör försiktigt!". Så samma gäller väll detta med gåvor oxå.
Men då tycker jag det är skillnad på gåva och gåva! Vissa materiella ting är ju faktiskt mer kärlek än andra. Som t.ex. då Melvin fyllde år så fick han en postlåda av Carro med familj. Ni ba: jaa he va nu fan så myki kärlek i en postlåådo. Nej men han fick en sån där barnpostlåda. Lo har en likadan i sitt rum och varje gång vi är där och leker så står Melvin där vid hennes postlåda och plockar i och ur. Han vet liksom att den finns där och går alltid raka vägen dit. Och underbara som familjen Ekman-Nordberg är så köpte de en sån till Melvin. Han blev verkligen superglad och det värmde mitt hjärta oxå. För det var ju nått som de hadd lagt märke till att Melvin gillar och sen köpt till honom för att de visste att han sku bli glad av att få en sån. Det ligger liksom omtanke i den presenten.
Jag blir såklart glad över saker jag får. Speciellt såna det ligger kärlek och omtanke i. Men jag går ändå i de spåren att ingen ska behöva köpa dyra presenter till mig. En liten hälsning eller en blombukett räcker för att göra mig lycklig på min födelsedag.
Till barnen har vi förstås presenter vid födelsedagar, men jag försöker nästan alltid köpa såånt so de verkligen behöver (de får så mycket saker ändå). Postlådan var ju en jättebra present, att man sett vad BARNET vill ha åxå.
SvaraRaderaOss vuxna emellan är det ganska sparsamt med presenter. Jag får sällan presenter, men iår kom han he med två stora tunnor från sitt jobb, som han visste att jag ville ha för att odla i. Det var för mig en bra present. Annars är jag mera en sån som uppskattar "sovmorgon och uppdukad frukost med familjen" eller "middag & bio"....
/Kitty
Ja men precis! Och barnen är ju helt en annan sak. Såklart ska de få sina presenter men precis som du skrev kan man ju FÖRSÖKA hålla det till just saker de behöver. :)
RaderaHar du läst kärlekens fem språk? Tror du missförstår poängen i kommentaren. Jag rekommenderar verkligen boken. Den hjälper en att förstå sin partner ifall man har olika kärleksspråk. Att gilla att få presenter är ibland inget som handlar om ytlighet (naturligtvis har man problem om man börjar kräva presenter ur en hög prisklass) men de beror helt på vilket kärleksspråk man har 😊 ex. Mitt kärleksspråk är presenter. De betyder att jag känner mig uppskattad och älskad av att få gåvor. Eftersom mitt kärleksspråk är presenter visar jag också att jag uppskattar och älskar tex. Min man genom att ge honom presenter. Men min mans kärleksspråk är att annat, att spendera tid tillsammans med mig gör att han känner sig älskad. Han ser då kanske inte att jag visar honom kärlek eftersom våra språk är olika. De blev komplicerat dehär nu men summa summarum är att jag vill säga att gilla att få gåvor inte handlar om ytlighet. 😊
SvaraRaderaNej! Har faktiskt inte läst den men borde kanske göra det. :)
RaderaJoo, jag fösöker förstå att det inte handlar om ytlighet. Till en viss grad förstår jag men ändå inte. Så svårt ibland detta med att försöka tänk i andras tankebanor :)