En liten paus

Det går verkligen undan i detta hus. Med Melvin alltså. Han tar sig framåt på 0,000001 sekunder och helst är han överallt samtidigt. Han klättrar, står, kryper under och över och ska utforska precis allting. Jätte bra att han är nyfiken men huhu sku verkligen behöva 89 ögon till.

Dagen idag har dessutom varit en lite mer intensiv dag. Lill chefen bestämd sig för att vakna 06:45 och sen sova endast 3x20-30 minuter på hela dagen. Vanligtvis sover han 2 timmar första turen och 1-1,5 timme andra turen. Men icke idag! Jag har fått gjort absolut ingenting idag och huset ser ut som att 34 grisar sku varit här. För jag har endast haft tid med att springa efter Melvin och trösta honom efter varje gång han slängt sig ner i golvet.

Så då Johnny äntligen kom hem, la han Melvin i pulkan och hunden i kopplet och for på en promenad. Och det var så in i helsikes skönt att få vara ensam en stund. Trots att det nu handlade om 15-20 minuter men i alla fall. Att bara få kasta upp benen i soffan och höra endast tystnad.

Det sjuka med den här lilla pausen var att det faktiskt hjälpte! Jag var som en ny människa med ny energi då Johnny och co. kom tillbaka. Tänk hur mycket en 15 minuters tystnad kan göra åt en människa.

Kvällen rullade sen på hur bra som helst. Melvin har en mamis period så enda ordet han kan just nu är mamma! mamma! mamma!. Ingen skillnad vad som var på gång så ska mamma a.k.a jag vara på plats! Nå tur jag fick en liten paus så jag orkade resten av dagen.