Ännu kl 16:00 idag så var jag påväg på Bodycombat till Studio Z kl 18:45. Var sådär helt ok taggad. Men så klev Johnny innanför dörren och när jag då kuna slappna av så for orken, lusten och motivationen helt.
Jag försökte med olika orsaker att varför jag borde träna ikväll men inget fick igång mig. Så jag sket i det.
Så vi åt mat, jag for iväg till Prisma och då jag kom hem så var kl 18:10 och jag sa till Johnny att "ska ja eller ska ja int fa o träna? Ja har som noll motivation." Och jag fick verkligen ett så perfekt svar av honom så motivationen steg till 95% på en gång;
"Om du nu en gång funderar ens på det så är det väll lika bra att du far"
Alltså jaaaa!! Hur sant är inte det? Om jag tänker att "hej nu ska jag träna" så är det ju en del av mig som vill det. Men att jag sen kanske försöker hitta en ursäkt så att jag inte behöver träna för att en stor del av mig är lat? Så dessa kloka ord från min bf ska jag tänka på alla gånger jag har beslutsångest över om jag ska träna eller inte.
Nå jag fick byta om till träningskläder fort som f och skutta iväg till Studio Z. Såklart for motivationen ner på en gång som jag klev in i studion och jag var nära på att svänga om. Men vem gör nu det då man en gång tagit sig dit? Plågsamt satt jag och väntade på att passet sku börja och flera gånger tänkte jag stiga upp och fara hem. "NÄÄ NU FAN SKA DU TRÄNA!!!" sa jag åt mig själv hela tiden.
Och då passet väl började så blev jag faktiskt riktigt taggad. Körde hårt genom hela passet och de bara brände i alla muskler. Ett tag trodde jag oxå att jag sku svimma.
Efter passet kände jag mig såååå bra! Jag hadd verkligen gett allt och det kändes så skönt i kroppen. Nu när jag har duschat, ätit och druckit massa vatten så är jag bara glad över det att jag tvingade mig själv till studion. Även om det kändes som världens jobbigaste grej att göra.
Så pointen med detta inlägg:
Super bodycombat pass, super träning och super nöjd!
Bilden beskriver ganska bra min feelis just nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar