måndag 25 september 2017

Hej bebis!

Jag hoppas du har det bra i magen. Jag gör mitt bästa varje dag för att du ska ha det bra fram tills det är dags. Men min kropp vill inte sammarbeta känns det som och oron för att nånting är fel blir större för varje dag. Oron för med sig en sån ångest och rädsla vilket i sin tur leder till stress. På kvällarna när det blivit tyst i huset stiger tårarna och paniken och jag vill inget mer än att denna graviditet ska vara över. Har sån ångest över hela situationen vi har och att jag ständigt går och oroar mig över hur det ligger till där inne i magen. 

Imorgon får jag ÄNTLIGEN fa på kontroll igen. Önskar jag kunde få vara oftare men han läkaren vet väll vad som behövs och inte behövs.

Aldrig har jag varit så hjälplös. Aldrig har jag varit så orolig. Aldrig har jag varit så rädd för att förlora nån jag ännu inte ens träffat. 

1 kommentar:

  1. Förstår verkligen din oro!! Oftats oroar man ju sig i onödan,hoppas,hoppas det är så för er också!! En stor kram!

    SvaraRadera