torsdag 2 april 2015

"Vänt bara..."

Som alla vet, så hatar jag att vara gravid. Varför undrar alla? Well, här ska ni få en lista varför.

- Jag känner inte igen min kropp!!
Har alltid tyckt om min kropp. För jag har en passlig vikt för min längd och alltid varit smidig och kvick. Nu är jag en liten degklump som knappt slipper upp ur sängen utan hjälp.




- Vad händer i mitt huvud?
Jag är en livsnjutare och 90% glad och nöjd. Nu har jag sedan hösten varit ledsen, nerstämd, orkeslös, sur, bitter fan och hans moster. Jag hatar mig själv för den personen jag har blivit under graviditeten. Jag saknar mitt riktiga jag.

- Jag har ont lite här och lite där! 
Nej!! Detta är verkligen inte min kropp! Jag har en frisk och kry kropp och aldrig ont. Lider aldrig av huvudvärk, ryggvärk, magknip eller annat. Men nu, HELA FUCKING TIDEN! Och det är så jäkla frustrerande. Känner mig så värdelös när jag ligger och gråter för lite ont i huvudet för det är inte jag. Jag har en hög smärttröskel men det märks fan inte just nu eller de senaste 8 månaderna.

Nåja, det där är väll främst det jag hatar med att va gravid. Att jag helt enkelt inte känner igen mig sjäv. Så jäkla jobbigt.
Det har oxå fått mig att tänka på framtiden och eventuella syskon till vår lillkille. Jag kommer aldrig palla att vara gravid igen. Det har varit ett rent helvete att komma såhär långt. Det vet alla som känner mig. Johnny, mamma, mina kompisar.. Ja, precis alla!
Jag kommer helt säkert att vara babysjuk tusen gånger om. Konstigt om jag inte sku va det. Men nej!
Och nu ska ni få höra allra sista orsaken vad jag hatar med att vara gravid.


- Varför tror folk att de vet hur det känns för mig?
När jag säger att jag hatar att vara gravid och att detta absolut är första och sista gången.. Vet ni vad jag får som svar? "vänt bara! då du har bebisen i famnen så kommer du att vila ha fler"
URSÄKTA??!!? Nu handlar det ju inte om att jag INTE VILL HA flera barn för jag har alltid sagt att två barn åtminstone. Utan detta handlar om att graviditeten bryter ner mig psykiskt och att jag helt enkelt inte pallar det!! Sluta tro att ni vet hur det känns och kommer att kännas för mig! För det kan ingen annan veta än jag själv.


2 kommentarer:

  1. Ända sedan jag läst kommentarer från E:s blogg som du har skrivit och sedan några av dina blogg inlägg så kan jag inget annat än att tycka du är lite smått provocerande i hur du skriver, Du verkar ha starka åsikter vilket är bra, men va e vitsen att ha så dålig attityd o verk förbannad i nästan allt du skriver? Är det bara jag som lagt märke till det? Jag tror verkligen inte att du är sådan i verkligheten men den bilden har jag fått genom att läsa din blogg o dina kommentarer.

    P.S detta har inget speciellt att göra med inlägget ovan.

    (Du behöver inte säga till mig att jag inte ska läsa din blogg om jag stör mig på den, det vet jag själv om och det kommer jag nog inte fortsätta med heller.)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Synd du har fått den bilden av mig att jag provocerar och verkar förbannad i allt jag skriver. Jodå visst har jag varit arg i Elisabeths kommentarer eftersom att hon faktiskt har fått elaka kommentarer om ett och annat och där e det oftast andra som börjat med att jävlas. Och hon är min vän såklart jag reagerar på sånt då.
      Sen så skrev jag ju oxå i ett inlägg att man ska ta mig med en nypa salt. :) men det kanske du missa!
      Ja vetdu.. De gör du själv precis som du vill. Välkommen att läsa och varsågod att låta bli :)

      Radera