tisdag 15 augusti 2017

Kommer att sakna dig!

Ovanför Melvins säng finns en sänghimmel. Och i sänghimmeln finns en ljusslinga som lyser svagt varje kväll. Sådär som små stjärnor. De kvällar som jag nattar Melvin ligger vi alltid i hans säng och kollar upp mot "stjärnorna". Han kryper tätt, tätt intill mig och drar täcke upp till öronen. Där ligger vi och pratar om allt och inget. Till slut är det bara jag som nynnar på nån vaggvisa medans Melvin ligger och sover djupt i min armkrok.

Dessa stunder får min värld att stanna och inget annat har någon som helst betydelse. Dessa stunder finns det bara vi två. Jag och min Melvin. Jag kan inte tänka, jag kan inte röra på mig. Jag bara är där med min son och älskar stunden vi har tillsammans. 

Jag kommer att sakna dessa stunder sen då lillasyster är här. Min tumistid med min Melvin. Och jo, såklart kommer vi ha tumistid sen oxå. Men det kommer inte vara samma sak. För då kommer jag hela tiden att ha i bakhuvudet att det finns en annan som oxå behöver mig vid sin sida.

Det är så viktigt för mig att få vara med Melvin nu. Att få ha tumistid med honom och bara finnas vid hans sida. Att bara få va hans. För snart måste han dela mig med någon annan. Och jag måste dela på mig. Det är skrämmande samtidigt som jag vet att det kommer bli så bra!
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar